Jöns Jonsgården

Vad är "Stiftelsen Jöns Jonsgården"?

Släkthistoria
När startade "Släktföreningen Ebbarp - Signestorp"?
Varför dubbelnamn?
Släktträd

Släkthistoria
För många av er unga mellan 20-40 år kan man nog säga att ni tillhör den 6:e generationen inskriven i släkttaflan härifrån Signestorp, dvs. er farfars farfars far bodde här - enkelt uttryckt. Det var Jöns Jonsson, därav Jöns Jonsgården.

Jöns föddes 1799, utombys, borta på Väsby Hovgård, mot Höganäs till, ä andra sidan av Kulla Fälad, som sträckte sig från Kattarp västerut mot kusten. En stor obebyggd gemensam betesmark för djuren från gårdarna häromkring.

Jöns var en duktig hantverkare och häradsspeleman. Han kallades till Signestorp, tillsammans med sin bror, för att täcka tak och bygga hus.

Här på gården bodde då Nils Tygesson med fru Pernilla och barn. Nils Tygesson byggde flera nya hus under sin tid på Signestorp.

När ett hus var färdigt satte man upp ett "lösholt" med initialer och årtal. Vi finner Nils Tygesson och hans Pernilla, 1816, i ett lösholt över dörren till boningslängan.

När den unge, raske Jöns Jonsson kallades hit några år senare, var det för att hjälpa till med mera byggnadsarbete. En av Nils Tygessons döttrar hette Hanna. Jon och Hanna fattade tycke för varandra - och de gifte sig 1829. Jöns var då 30 år och Hanna var 19 år. De övertog Signestorp efter Hannas föräldrar. Hur såg de ut i unga vet vi inte - däremot ser vi dem på ett foto från 1860 - sittande allvarliga och uppklädda.

Vi vet en del om dem. Jöns var lång, senig, smidig, stark - han var en duktig hantverkare och komponerade musik själv. Mer än 100 danser är nedtecknade med egenhändigt skriva noter - långdanser, kadrilj, polonäs och valser.

Hanna beskrivs som en intelligent och klok kvinna med gemytlighet och lätt humör. Spelmansyrket fick Jöns lämna, när han tog över jordbruket på Signestorp. Gården skötte han väl och byggde ut den med stallängan och logen. På Signestorp skapade Jöns och Hanna ett fint och glatt hem där 12 barn föddes. 3 dog. 9 barn nådde vuxen ålder.

Jöns och Hanna dog 1895 resp. 1891. Jöns blev 96 år och Hanna 81 år. Jöns var rask och lättrörlig i alla sina dagar. Det berättas att han i 90-års ålder - han hade biodling som hobby, förföljde en bisvärm, som rymt över åker och äng - och fångade in den efter språngmarsch på ½ mil.

Jöns och Hanna bodde alltså här på Signestorp. Inte långt härifrån, mot Kattarp till, låg och ligger ännu Ebbarp. En gård med anor från 1650-talet och som gått i arv i generationer sen dess - precis som Signestorp. På Jöns och Hannas tid - mitten av 1800-talet - bodde på Ebbarp Pehr Nilsson och hans fru Boel med sina barn. Pehr var en myndig och respektingivande man - som inte gärna vill bli emotsagd. Mycket bestämd herre. Driftig och ordningsam. Boel beskrivs som en duktig och begåvad kvinna, frimodig och glad - och väl skickad att hantera sin mer despotiske make. De fick 7 barn. 1 dog. 6 barn växte upp till vuxen ålder.

Vi har foto av dem också - från 1860. Kanhända gick de till fotografen samtidigt - eller en kringresande fotograf kom till bygden då? Säkert kände de varandra - förmodligen goda vänner och grannar. Höll sommarfester och julagille tillsammans.

Varför dubbelnamn?
Vi kan föreställa oss dessa gille. Stora familjer med många ungdomar. Se framför er när Jöns och Hanna bjuder Nils och Boels-familjen till Signestorp. 2 familjer. 20 personer. Så roligt! Vilken gemenskap. Stora härliga kalas med mycket dans - och säkert spelade Jöns valser på sin fiol "så glöttarna dansade så tågan stod"! - och vad kunde man tänka sig händer?

Jo, två av syskonen på Signestorp förälskar sig, och gifter sig med två syskon från Ebbarp. Lustigt nog en KERSTIN från Signestorp gifter sig med Sten från Ebbarp - och KERSTIN från Ebbarp gifter sig med Johannes från Signestorp. De fick 8 barn Stensson - och 11 barn Jönsson. Dubbelkusiner alltså. Därför är gårdarna Ebbarp och Signestorp sammanbundna med fasta släktband.

På släkttaflan är A - släkten Ebbarpsgrenen och F - släkten Signestorpsgrenen.

Nu gick åren - födelse, giftermål och död - nya generationer och nya tider.

En släkttafla upprättades 1917 av Gustaf Stenson. Den kompletterades 1949 av släktintresserade medlemmar: Åberg, Stenson och Hellberg.

När startade "Släktföreningen Ebbarp - Signestorp"?
Det var så att ….1944 befann sig två skåningar uppe i huvudstaden för att försvara fosterlandet. Det var krig ute i Europa och de var alltså inkallade och satt på en expedition i Stockholm. De kände inte varandra. Efter två dagars hövligt samtalande - konstaterade de till sin överraskning att de faktiskt var kusiner!! Det kändes snopet - detta att inte känna sin släkt bättre! Så togs initiativet till släktföreningen och vidare komplettering av släkttaflan. Släktföreningen Ebbarp - Signestorp bildades 1949. Sedan dess har släktföreningen haft möte vart 3:je år. Första gången på Fleninge Gästgivargård. Signestorp var då förfallet och obebott.

George Leire var sonson till Jöns Jonsson. Han blev civ.ingeniör på Chalmers Högskola i Göteborg 1898 och vidare efter utlandsår direktör för Stal-Laval i Finspång. Bodde sedan i Stockholm till sin död 97 år gammal. Dog 1974.

På 1960-talet väckte han intresset av att restaurera gården. George stödde projektet ekonomiskt. Med stora insatser av praktisk och kunnig hjälp av eldsjälar, som lantbrukare Erik Sönne och museiintendent Gustaf Åberg - påbörjades arbetet med att återställa gården i sitt gamla skicka.

George anslog dessutom medel, som möjliggjorde bildandet av "Stiftelsen Jöns Jonsgården" - vars ändamål är att bevara denna gård, som ett kulturminne - att ge kommande generationer en bild av en bondgård på 1800-talet i denna bygd.

Därför kan vi nu hålla vårt släktmöte här - och gå runt och se hur Jöns och Hanna bodde och levde.

Denna text är sammanställt och uppläst av Marianne af Ugglas på släktmötet i juli 2001.

Släktträd
Nedan följer ett utdrag ur släktträdet som gäller för Jöns Jonsgården.

Jöns Jonsson, f 19.11.1749 d 1828, åbo å Hofgården, Väsby; G 1:0 4.4.1794 m Sissa Olofsdotter, f 1.8.1772 d 15.9.1795, d t Olof Pålsson, Hofgården; 2:0 m Troen Bengtsdotter, f 20.4.1773 d 1852, d t Bengt Månsson, Långaröd.

Barn:

Jöns Johnsson, f 23.7.1799 d 6.4.1895. Häradsspelman, åbo å nr 5 Signestorp, Kattarp; G 17.7.1829 m Hanna Nilsdotter, f 16.1.1810, d t Nils Tykesson och Pernilla Nilsdotter, nr 5 Signestorp, Kattarp.

Barn:

Johannes Jönsson f 5.8.1830 d 1.3.1909, lantbrukare, ägare av nr 13 Kattarp, Lundsgården och Signestorp 5, Kattarp, arrendator av Hjelmshults Kungsgård, Allerum; G 26.7.1860 m Kerstin Persdotter, f 14.3.1839 d 29.10.1913, d t lantbrukare Pehr Nilsdotter och Boel Nilsdotter, Ebbarp, Kattarp.

Barn:

Släktmöte. Signestorp. 2004

Släkttavlorna berättar

Så möts vi här igen . och frågorna återkommer om Släktföreningen Ebbarp . Signestorp. Låt släkttavlorna berätta!!

De hänger på väggen här framför er!

Vårt ursprung är de två gårdarna Ebbarp och Signestorp. Signestorp är den här gården. Ebbarp ligger i andra ändan av byn, andra sidan av Kattarp, mot gränsen till Strövelstorp och Kristianstad län. Vi kan se grenarna breda ut sig åt olika håll. Här bodde Jöns Jonsson, häradsspelemannen . och där borta bodde Pehr Nilsson, storbonden.

Sonsonen Gustaf Stenson i Ebbarp lät redan 1917 att trycka upp en Släkttafla, men för att kunna följa gårdens öden bakåt fick han upprätta 7 olika släktgrenar, som han kallade ABCDEF och G. Vänstra tavlan här visar släkten A, Ebbarpsträdet, Pehr och Boels barn,och som ni ser så delar den sig i 5 huvudgrenar, som är numrerade 1-5. Den högra visar släkten F, Signestorpgrenen, Jöns och Hannas barn,och är indelad i grenarna 6-10.

Om ni tittar på era namnlappar, så finner ni en siffra, som visar vilken huvudgren ni tillhör. I deltagarförteckningen kan ni se vilka, som tillhör de olika grenarna.

Vill ni veta mer om era släktningar så titta in i boningslängan, där finns Hakon Sylvan, som bearbetar vårt släktregister och håller på att bygga upp släktens dataregister. På datorn kan du skriva ut din stamtavla, som utgår från din farfar eller morfar. Du kan också få en .antavla., som utgår från dig självoch visar dina förfäder bakåt i tiden. Du kan tom få reda på hur du och din kompis är släkt . om du inte visste det!

Stommen i vår släktförening är grenarna 5 o 6. Det kom sig av att Johannes Jönsson på Signestorp gifte sig med Kerstin,Sten Perssons syster från Ebbarp medan Sten Persson själv gifter sig med Johannes syster, Kerstin från Signestorp. Båda fruarna hette Kerstin.

På båda ställena blev där många barn. Johannes och Kerstin på Signestorp fick 10 barn. Sten och Kerstin på Ebbarp fick 8 barn.Alla dessa barn blev alltså dubbelkusiner.

På Ebbarp . storbonde, som han var, så skaffade Sten Persson präktiga gårdar åt alla sina söner: Peter, den äldsta, fick Fleninge Boställe. Nils fick Signestorp nr 1, som ni kan se här på andra sidan vägen. Sture fick Lydeslunds gård och Gustaf övertog hemmet på Ebbarp. Flickorna blev gifta på traktens gårdar utom Hilma och Ida, som gifte sig med fabriköran Carl Hellberg i Mörarp respektive ABBröderna Åberg i Kattarp.

På Signestorp . var Johannes inte sämre han, därom vittnar gårdar som Lundsgården, Hjälmshults kungsgård, Louisefred.En del av hans barn fick också högre utbildning: Emma blev sjukgymnast, Sten agronom, Arvid läkare och George ingeniör.

George gick på Chalmers Högskola i Göteborg.Efter examen föreslog skolans rektor de elever med bästa vitsord att de skulle byta sin .son efternamn och taga sig nytt namn. George valde Leire. Flera av hans bröder följde efter med namnbytet.

Vi minns George med särskild värme. Det är nämligen hans förtjänst att vi kan samlas här i dag på denna vackra gård. Ty när husen höll på att förfalla på 50-talet, då grep George in och köpte gården av en släkting och lät renovera den till nuvarande skick. Gården förvaltas nu av Stiftelsen Jöns Jonsgården.

Sammanställt av Ulf Torle. Uppläst av Marianne af Ugglas, juli 2004

Kort föredrag om Textil-kammaren Jöns Jonsgården, Signestorp på släktmötet den 7 juli 2007

Jöns Jonsson, som bodde här på Signestorp 5, var min farfars farfar. Förra gången talade jag om, hur han på 1840-talet kom hit för att lägga om halmtaken . och förälskade sig i Hanna, dotter på gården.

När ni nu ser mig igen, vill jag tala om textil-kammaren här på Jöns Jons-gården och ge kort inblick i de gamla ting, som finns där. Det speciella med vårt museum här är, att så gott som alla föremål har anknytning till Signestorp- och Ebbarpsläkterna.

Låt oss i tankarna gå bakåt i tiden! Jöns har gift sig med sin Hanna. De bor här på gården Signestorp 5. Jöns har varit flitig och arbetsam . renoverat och byggt nytt och utvecklat lantbruket.De fick 12 barn. De har haft glädjen att se 8 barn växa upp. Här är det liv på gården!

På granngården Ebbarp bor Boel och Per Nilsson. De fick 7 barn. Hos dem växer 6 barn upp. Grannsämjan är god. Man kan gissa sig till att särskilt ungdomarna hade roligt tillsammans. Bland dessa 14 ungdomar finns två flickor, som båda heter Kerstin. En från varje gård.

Och så händer det . Sten på Ebbarp blir kär i Kerstin här från Signestorp . och Johannes härifrån förälskar sig i Kerstin på Ebbarp. Dessa två bröllop . 1860, juli . och 1861, aug . blir bara några av de många fester vi kan se framför oss.

Ty - dessförinnan hade syskonen till dem gift sig - redan 1855 Ingar Persdotter med Per Gunnarsson - och 1856, Anna Jönsdotter med Nils Mattisson . och nu dessa två -60 och -61 . - också -61 i juli, strax innan, gifte sig Stens bror Nils på Ebbarp med Maria Persdotter( två bröllop på Ebbarp samma år! i juli och augusti!) . 1864 syster Johanna Persdotter på Ebbarp med Johannes Mattisson. . och -65 Pernilla Jönsdotter med Ola Gunnarsson. Ni förstår !. vart vartannat år hölls det bröllopsfest!

Vi har två brudkjolar från denna tid i textilkammaren. Brudarna var klädda i svarta brudklänningar sen lång tid tillbaka. Den svarta brudkjolen i siden, som Johanna Persdotter bar 1864 finns här - och Kerstin Jönsdotters , 1860 , den är rödbrun . ett tecken på förändring i modet på 1860-talet. Inramad i en tavla ser vi också Johanna Persdotters fina spetskrage, som hon bar till sin svarta sidenklänning. Se foto av henne!

Ni finner brudgummarnas broderade västar . Stens och Johannes . stärkta, vita, broderade. Mer finns inte bevarat från deras bröllopsdräkt - förmodligen bar de mörka byxor och jacka i hemvävda tyger. Så mycker vet vi om brudparen.

Till musiken bistod säkert Jöns Jonsson med sin fiol och flera andra spelemän. Kanske komponerade han en alldeles speciell bröllopsmarsch inför sin dotters bröllop. Hans alldeles egna spelmansdräkt, gula byxor och ljus jacka, finner ni på dockan inne i stuan! Den häradsdräkten jag bär är Luggude häradsdräkt. Luggude härad täcker hela Kullahalvön. Varje härad hade sin dräkt . och Luggude har denna. Detta är festdräkten. Som ogift bar kvinnorna en rutig huvudklut. Som gift denna hätta med broderat hättekläde.

Bland de kvinnliga bröllopsgästerna fanns säkert många klädda i Luggude häradsdräkt, festdräkten . färgrika, festliga, vackra! Vi kan se de äldre kvinnorna framför oss i sina höga hättor med broderade, vita hättekläde, broderade färgrika västar och i gröna kjolar med vita förkläden.

När ni går in i vår textil-kammare finner ni de båda Kerstins hättor, som de bar, som gifta kvinnor . deras egenhändigt sydda och broderade hättekläde och förkläde i det tunnaste battist. Det ena hätteklädet är till och med lagat . med de finaste styng! Så nog använde de sina dräkter.

En tredje hätta finns också bevarad. Den bar Johanna Persdotter, som gifte sig med Johannes Mattisson år 1864. Dessa tre brudar var 20, 21 och 24 år gamla när de gifte sig . och därefter fick de bära dessa hättor till häradsdräkten. Fantastiskt att vi kan titta på dem här! Snart 150 år gamla.

Runt 1860 . då våra två syskonpar gifte sig . stod också deras, i tegel, nybyggda gårdar färdiga . Ebbarp 2 och Lundsgården. Grönvik, för Johanna Persdotter och Johannes Mattisson,som gifte sig strax efter, blev också nybyggd då. Det var jordbruksreformen .laga skiftet., som verkställdes ute på landsbygden . gårdar delades, nya byggdes och flyttades ut från byn.

Spännande och härligt för de nygifta att flytta in i egna gårdar, egna nya hem! Där skulle ju möbleras och inredas. Nu för tiden lägger det blivande brudparet ut sin önskelista på nätet . eller på NKs varuhus. Då var .önskelistan. sedan länge förberedd! Bruden medförde till boet sin .hemgift. . vilken hon vävt, sytt och broderat på i många år under sin uppväxttid. . lakan, örngott, handdukar, dukar, kragar, nattmössor, skjortor m.m.. Namnat och märkt med sina initialer. Ni finner mycket i textil-kammaren märkt KP eller KJ . vidare av IS (Ida Stenson) E N (Elise Nilsson) med fl.

Där ligger många timmars arbete vid vävstolen och broderiets spännram . små, små styng med nål och tråd. Och det var före elektricitetens, glödlampans och centralvärmens intåg!!

Möbelsnickare fanns det gott om runtikring. Namn som Eklund och Högfelt är lokalt välkända. De nygifta fick säkert flera möbler från dessa finsnickare. Matförsörjningen ombesörjdes genom egna kor, oxar, grisar, gäss, ankor, höns, - och köksträdgård anlades så fort som möjligt. Det var självhushållning, som gällde. Ingenting med ICA eller Citygross!

Troligtvis hämtade man vatten från en pump ute på gården . även om indragningen av vattenledningar i husen stod för dörren. I textil-kammaren ser ni två uppsättningar tvättfat, handkanna och tvålfat, som är från den tiden . mitten av 1800-talet. Både från Signestorp här . och från Lundsgården.

Husgeråd i porslin gjorde sina insteg under 1800-talet . och bl.a. var Ostindiskt porslin och Gustavsberg var modernt. Våra nygifta par var med på noterna . och ni kan se vilket porslin de valde till sina nya hem. Där är soppterrin, såsskålar och karotter.

Och sen kom barnen! På Lundsgården föddes 11 barn . och på Ebbarp 8 barn. Ni hittar broderade dopklänningar, flickklänning och små barnskor. Se också barntofflorna i förstuan!

Men barndödligheten var fortfarande hög under 1800-talet. Johannes och Kerstin miste 2 små barn. I fullgod hemgift ingick .sveplinne. . vackert, broderat vit linneväv att svepa den avlidne. Även virkades långa, svarta .lighånkle. att sänka ner den lilla kista med. Se närmre på dem i sorgelådan! Där ligger sveplinne märkt .K P .. Kerstin Persdotter fick inte bruk för sina. Alla hennes och Sten barn nådde vuxen ålder. Tack och lov!

Så man förstår att 1800-talets unga flickor var full sysselsatta med att sy och knåpa med sin hemgift i många år. Konstverken och brukssakerna samlades i .brudkistan..

I textil-kammaren står en sådan kista. 1857. Den har tillhört Johanna Jönsdotter, dotter här på gården. Den snickrades och målades till henne när hon var 16 år. Och hon samlade säkert sin tänkta hemgift i kistan. Men hon blev aldrig gift. Kanske beroende på att hon var dövstum. Vi vet att Johanna gick på en utbildning i Köpenhamn och lärde sig teckenspråket. . och brodera kunde hon! Se på linnelakanen, som hon sydde till sin broder Bengt Jönsson! Nu ligger i kistan i stället insamlade och skänkta textilier från släkten.

I stor utsträckning sydde flickorna och kvinnorna sina egna kläder. Vi ser t.ex. de namnade kragarna, förklädena, hätteklädena m.m. . och det gällde säkert även deras häradsdräkter.

På en tavla finner vi Luggude-gillet, foto från 1914, där många av våra släktingar är med . Lisa och Ingegärd Stenson, Eva och Karin Stenson, Elsa Jönsson m.fl.- alla i Luggude-dräkter!

Dräkten användes vid gille, bröllop och sammankomster. Det vore roligt om vi kunde klä en docka med Luggude häradsdräkt, ställa henne i stuan här på Jöns Jonsgården för att kunna visa kommande generationer hur 1800-talets kvinnor klädde sig till högtider. Det vore också roligt om många av er ville klä upp er i hembygdsdräkt vid våra släktmöte! Så därför . gå hem och leta i lådor och garderober, leta efter Luggude häradsdräkten! Och använd den!

Juli 2007 Marianne af Ugglas

Krönika vid släktmötet den 3 juli 2010

Låt oss börja inne i boningshuset - ”stuan” här på JönsJonsgården och stanna upp framför tavlan med bilden av Hanna och Jöns Jonsson. Jöns föddes år 1799 och Hanna 1810. Hanna var 11 år yngre än Jöns. De gifte sig 1829, då Hanna var 19 år. Detta är det enda fotot vi har av dem. Bilden tror man är tagen omkring 1860. De är i sin bästa ålder, 40 resp 50 år.

Hanna har svart lång kjol med svart, veckat struket sidenförkläde. Svart överdel med långa ärmar. Säkert hemvävt tyg. Vit krage och vit hätta. Jöns i mörk sidenväst, mörk vadmalskostym och något krås runt halsen. Jöns ser ju också spänstig, rakryggad och rask ut. Han var en duktig hantverkare, duglig lantbrukare och utsedd häradsspeleman. I dag ser vi honom också på dockan i stuan, klädd i sin egen spelmansdräkt, traditionell gul byxa, väst och beige långrock! Vi vet, att han höll sig lättrörlig och spänstig upp i hög ålder. Han blev 96 år gammal. Som 90-åring sprang han över stock och sten efter en förrymd bisvärm – en språngmarsch på en halv mil! Vi kan se hans verktyg i ”Huggehuset”. Han var en mycket händig och mångsysslande hantverkare. Byggde upp stallet och logan – och tillverkade flera av möblerna inne i huset. Boningshuset var ju deras hem. Han fiol finns kvar – så även notboken med egna kompositioner till spelmansvisor. Hanna bodde och levde hela sitt liv härpå Signestorp no 5. Hennes far hette. Nils Tygesson och Mor Pernilla Nilsdotter. Denna gården kallades för ”Tygastället” då. Jöns kom från Väsby, Wäsby Hovgård – kom hit som anlitad hantverkare , för att snickra och lägga ny halm på taken. De gifte sig 1829. Hanna födde och fostrade barnen och skötte alla hus-och hemgöromål. En av gårdens äldsta textil är kristningapåsen – förvaras nu på museet Kulturen i Lund – en kopia av den hänger inramad i textilarkivet. Den sydde Hanna till sina barns dop – kristningapåse, doppåse. Likaså den vita dopdräkten, som Hanna sydde omk. år 1860 till sina barnbarns dop. Hanna och Jöns fick 40 barnbarn.

Sedan går vi genom dörren in till textilkammaren – och studerar närmare familjetavlan, – som Gunilla Holmberg har tillverkat, den hänger på dörren - där finns samma bild av Jöns och Hanna , samt av alla deras barn i vuxen ålder - och Astrid Larsson har präntat med sirlig stil namnen och årtalen på den. Hanna födde 11 barn under 26 år!

Av de 11 barnen dog 3 tidigt – en son mycket snart efter födseln – de två andra inom ett år. Man förstår att broderade sveplinnen och svarta kistband ingick i döttrarnas hemgift på den tiden, döden var en naturlig del i vardagslivet. Ni finner exempel på dem i textilkammaren! Dottern Kerstin sydde dessa. KJ – Kerstin Jönsson. Hennes kom lyckligtvis aldrig till användning.

Barnen växte upp här på gården – man kan föreställa sig deras barndom här på gården. Vi vet ju hur hemmet tedde sig med stua, sal, kök, vävstuga och kammare – rumsindelningen är oförändrad sen den tiden och inventarierna är autentiska och i möjligaste mån återbördade hit. De små trätofflorna klapprade på kullerstenen och barnskrik, skratt, tjo och tjim hördes nog i lador, stall och sal. Emellanåt plockade Far Jöns fram fiolen – och …”då dansa glöttarna i stuan så tågan stod”. Och emellanåt blev det allvar, då bibel och psalmbok lästes. Hannas bibel med namn och årtal, 1864, är bevarad – likaså Pernillas andaktsbok ”Nåden tid” - med åtskilliga flera, katekeser och psalmböcker.

Vart tog alla barnen vägen?

Äldste sonen Johannes föddes 1830. Han blev lantbrukare. Gifte sig med Kerstin Persdotter från Ebbarp 1860. Dessa två, var ett av paren, Ebbarp-Signestorp, som gifte sig. Vi har Johannes broderade brudgumsskjortbröst bevarat här, Kerstins brudkjol och deras matservis. De bosatte sig på Lundsgården, här i Kattarp. Arrenderade och flyttade till Hjelmshult vid Allerum, 1869. 1905 flyttade Kerstin och Johannes tillbaka till Lundsgården. Johannes dog där, 1909, 79 år gammal. De fick 11 barn varav 9 nådde vuxen ålder. Tre av hans söner antog det nya släktnamnet Leire. En av sönerna var Georg Leire, som donerat medel till bevarandet av denna gård genom Siftelsen JönsJonsgården på 1960-talet. En son Tage Jönsson övertog arrendet på Hjelmshult 1900 – Där kommer familjerna Tibblin, Engqvist och Kempe in. Sonen Johan Jönsson samt två döttrar Botilda och Emma, alla ogifta, övertog så småningom Lundsgården och bodde tillsammans där till sin död, 92, 93 resp 101 år gamla.

Dottern Anna föddes 1832. Hon gifte sig med lantbrukare Nils Mattisson i Kattarp 1856. Anna dog rätt ung – 49 år gammal. De fick 6 barn, som heter nu Mattsson. En son dog ung i 20 års åldern – den andra sonen dog 96 år gammal, ogift. Av döttrarna blev tre 70-80år och ogifta. Augusta, den yngsta, blev den som gifte sig och bildade familj. Hon gifte sig med sergeant Åke Roslund, flyttade till Finja och fick tre barn. Augusta blev änka redan som 43åring, yngste sonen var bara 4 år gammal. Augusta blev 97 år.

Kerstin Jönsson föddes 1837. Av hennes hand finner vi i textilkammaren många broderier, handdukar, lakan, m.m. - och den rosa hättan med vitt hättekläde i batist, som hon fick till sin konfirmation. Kerstin gifte sig med lantbrukare Sten Persson från Ebbarp, 1861 – Det andra paret Ebbarp-Signestorp, som gifte sig. Hennes brudklänning, en krinolinkjol i rödbrunt siden finns bevarad här.Även hans brudgumsväst. Familjetraditionen berättar, att Kerstin reste till Köpenhamn och köpte ”rött” siden till brudklänningen. Den lantliga seden vid denna tid var här annars svart siden. De två gårdarna Ebbarp och Lundsgården låg mycket nära varandra både geografiskt och familjemässigt. Sten P ägde också Östraby 1 samt arrenderade Kattarp 11, Fågelsången. De fick 8 barn. Alla nådde vuxen ålder. Äldste sonen Peter Stenson arrenderade Fleninge Boställe. Han var landstingsman. Näste son Nils Stenson ägde och drev Signestorp no 1 – den vackra granngården här. Dottern Botilda Stenson gifte sig med lantbrukare Sten Åberg. Ägare till Grönvik. Hilma Stensson gifte sig med fabrikör Carl Hellberg i Mörarp. Dottern Ida Stenson gifte sig med köpman Nils Åberg, Kattarp. Deras ene son hette Gustaf Åberg. Gustaf Åberg var museiintendent och stod för starkt intresse och gedigen kunskap vid restaureringen av JönsJonsgården på 1960-talet. Sture Stenson gifte sig med Anna Jönsson, dotter till Gustaf Jönsson från Signestorp. De blev det tredje paret, som gifte sig – Ebbarp – Signestorp. De fick två barn. Gustav Stensson , som fick två döttrar Ingegärd och Gudrun, där familjerna Luhr och Flygare kommer in – samt Anna Stensson, där vi finner familjen Järsholm.

Pernilla Jönsson gifte sig med Ola Gunnarsson 1865, som ägde brukade Mariedal vid Allerum och Östraby 2. Pernilla dog av hjärtförlamning 90 år gammal. De fick sju barn – 3 barn dog tidigt. En son var Nils Malte Gunnarsson, ingenör i East India Company, Bombay, ogift. En dotter, Sonja Gunnarsson, gifte sig med Rolf Persson 1940. Där kommer familjerna Rolfsson och Helldahl in.

Johanna Jönsson, född 1841 och dog ogift 1922 – 83 år gammal. Hon var dövstum och bodde kvar här på Signestorp 5 i hela sitt liv. Johanna var en skicklig brodös. Gick på dövstumsskola i Köpenhamn och även på sömnadsutbildning där. Komponerade egna mönster. Se på överlakan och 2 örngott i textilkammaren, som hon broderade efter egen komposition med blomstermotiv i plattsöm. ”B J ” – till brodern Bengt Jönsson. På brudkistan inne Textilkammaren står det ”J J D ” och årtal 1857. Den brudkistan, säkert fylld med en vacker vävd och broderad hemgift, blev kvar här, då Johanna förblev ogift.

Nils Jönsson född 1845 – dog 1896. Han var lantbrukare och blev den son, som stannade hemma och bodde på Signestorp no 5. Han gifte sig med Botilda Troedsson från Strövelstorp, som dog redan vid 36 års ålder av rosfeber. De fick 6 barn. Ida och Anna dog båda i 50-års-åldern, ogifta. Hilma gifte sig, men fick inga barn. En son August dog tidigt. Andre sonen August , f. 1876 , som var snickare och förblev ogift, bodde här och dog 1936 . Siste brodern Johan, f. 1881 bodde först här - och flyttade sedan över till Gröna huset, här på Signestorp, där fadern Jöns tillbringade sina sista år, och bodde där till sin död 1980, 99 år gammal. Han gifte sig med Jenny Persson och fick 4 barn. Där möter vi i nästa generation Gertrud och Thomas Jönsson – och familjen Willner.

Efter Jöns Jonssons tid har Signestorp 5 gått i hans släkt: till sönerna Nils och Johannes Jönsson och sonsönerna Johan Jönsson och Georg Leire. Den sistnämnde lät på 1960-talet bilda en stiftelse "Jöns Jonsgården", som nu vårdar den 150-åriga gården, som ett kulturreservat för framtiden.

Bengt Jönsson föddes 1849, blev den sonen, som avvek från den praktiska lantbruksutbildningen bröderna gått och valde den akademiska utbildningen. Han blev professor i botanik i Lund. Inne i textilarkivet är hans lagerkrans bevarad från doktorspromotionen i Lund 1880. Bengt Jönsson förblev ogift. Reste regelbundet hem till föräldrarna och syskonen. Medbragte ofta plantor av olika slag – rosor, frukt eller blommor. Blev Rector Magnificus vid Universitet några år innan han dog av hjärtslag 1911.

Gustaf Jönsson, yngsta sonen, gifte sig med Kerstin Nilsson från Strövelstorp år 1880. Han blev lantbrukare på Grågård, Allerum. De fick två barn – Anna föddes -81och Nils på sommaren -83- men i december samma år avlider Kerstin, 33 år gammal. Olycklig över förlusten av hustrun dör också Gustaf året efter, 28 år gammal. Släktingarna tar sig an de föräldrarlösa barnen – Anna kommer först till sin mormor – och sedan till fars kusin Peter Stenson på Fleninge Boställe och Nils till farbror Johannes på Hjelmshult. Sorgligt nog dog Nils ung, det året han gick på lantbruksskola, 21 år gammal. Anna gifte sig med Sture Stensson, som vi hörde nyss, sin kusin från Ebbarp. Blev änka efter blott några år – och gifte sig sen om sig med komminister Martin Liljeblad. I första korta äktenskapet med Sture Stenson föddes CarlGustav Stensson, som blev ingenjör på ASEA och familjen bor i Västerås. Där finner vi bl.a. våra musiker, som är här i dag – Jan Peter, Bobo och Hanna Stensson samt familjen Grim. Dagmar, som gifte sig med Nils Torle på Torlarp i Strövelstorp. I äktenskapet med Martin Liljeblad föddes 4 barn, Två döttraroch två söner. En dotter gifte sig med Bjarne Cappelen-Holst, Lidingö och fick tre barn. En dotter gifte sig med Stig Erfass. Hon dog 1949 utan barn. Bland barnbarnen Liljeblad finner vi släktens väl kände präst.

Så är alla barnen nämnda – Johannes, Anna, Kerstin, Pernilla, Johanna, Nils, Bengt, Gustaf.

Nu kan ni gå och se på Hanna och Jöns familjetavla på dörren i textilkammaren – och leta upp vilket av gårdens barn en del av er härstammar från! Ni finner att till detta släktmöte har Gunilla och Astrid tillverkat en motsvarande familjetavla över Ebbarp-familjen – Pehr och Bodil Nilssons barn. Därtill återkommer jag gärna nästa släktmöte.

Juli 2010 Marianne af Ugglas